Listor.se

Sveriges största listsajt

7 bortglömda svenska kvinnliga konstnärer

Många är de kvinnor som genom historien försökt slå sig fram i en mansdominerad värld, men som av olika anledningar hamnat i glömska. Här har vi därför listat 7 mer eller mindre bortglömda svenska kvinnliga konstnärer som förtjänar att hyllas!

De har inte fått ta plats i männens historieskrivning eller knappt noterats alls, och har de uppmärksammats har det oftare varit som egenskap av fru eller mamma till en framgångsrik man.

De flesta i Sverige vet till exempel vem Carl Larsson är – men hur många känner till att hans hustru Karin var en minst lika begåvad konstnär som dessutom designade kläder och möbler, organiserade ett hem och födde och uppfostrade åtta barn?

Denna skeva ordning har rått i århundraden och kanske tiden är mogen för alla bortglömda kvinnor att få återta sin plats i historien?

7. Karin Larsson

Karin Larsson föddes i Örebro och visade tidigt konstnärliga anlag under sin uppväxt, 1877 kom hon in in på Konstakademien i Stockholm. Efter avslutade studier reste hon 1882 till den skandinaviska konstnärskolonin utanför Paris för att fortsätta måla. Där träffade hon Carl Larsson och redan året därpå  gifte de sig i Stockholm.

Paret återvände sedan till Frankrike, där deras första dotter Suzanne föddes 1884, därefter följde sju barn till och Karin fick allt mindre tid för konstnärskapet även om hon hela tiden arbetade parallellt med det. Hon designade och vävde en stor del av de textilier som fortfarande finns i Carl Larsson-gården.

Karin Larsson formgav dessutom en del av möblerna i hemmet och ritade sina och barnens kläder. Utöver allt detta var hon hela tiden Carls ”bollplank” och kritiker av hans arbete. 

6. Astri Taube

Astri Taube föddes 1898 som dotter till hovkonstgjutaren Herman Bergman och Mélen Tholff och visade tidigt intresse för konst och skulptur. Hon utbildade sig i Paris, Florens, Rom och Neapel 1920–27 och var elev för legendaren Carl Milles. Hon utvecklades till en framstående konstnär och skulptör och har bland annat designat Folkoperans tak i Stockholm och clownstatyerna på Liseberg.

Astri var gift med Evert Taube åren 1925–1976 och blev under den tiden mor till fyra barn, bland annat Sven-Bertil Taube. Efter att hon gift sig med Evert blev hennes huvuduppgift att sköta hemmet och trots att hon fortsatte att skapa blev hennes konst och skulpturer nästintill bortglömda bredvid den store vislegendaren.

Idag finns ett växande intresse för Astri Taube, för hennes egen konsts och persons skull och inte längre enbart som hustru till Evert Taube. 

5. Sigrid Hjertén 

Sigrid Hjertén räknas som en frontfigur i det modernistiska avantgardet men fick under sin samtid utstå mycket spott och spe för sina moderna och expressiva tavlor.

Som ung nyutexaminerad textilkonstnär reste hon 1909 till Paris för att gå i lära hos självaste Henri Matisse och övergick allt mer till måleriet. I samma veva mötte hon sin blivande make – den fyra år yngre målaren Isaac Grünewald. När paret återvände till Sverige 1911 blev Sigrid en av det svenska avantgardets frontgestalter men fick även mycket kritik för sin originella stil.

Att vara kvinnan i ett konstnärspar på den tiden kunde vara ett hinder för den egna karriären, och under 1920-talet hamnade Sigrid ofta i skuggan av Isaac som var mycket uppmärksammad av pressen, inte bara för sitt konstnärskap utan även för sitt judiska ursprung och blev en måltavla för satir-tidskrifter som drev. Paret fick ett barn tillsammans och precis som för alla kvinnor under denna tid blev Sigrid tvungen att vara både mamma på heltid och ta ansvar för hemmet samtidigt som hon arbetade med sin konst. Hon började även få återkommande depressioner och var i perioder inlagd på olika psykiatriska kliniker.

Sigrid Hjertén skapade trots allt detta under slutet av sitt liv några av sina mest fängslande målningar, och 1936 visades en stor samlingsutställning av hennes verk på Konstakademien.

Sigrid Hjertén dog 1948 efter en misslyckad lobotomi på Beckomberga sjukhus. 

4. Olga Milles

Carl Milles är ett bekant namn för de flesta svenskar och ett av de största namnen inom svensk skulptur. Det är nog inte lika många som känner till att hans hustru Olga Milles, som var en otroligt skicklig konstnär och redan som barn visade en otrolig talang för måleri.

Olga växte upp i ett överklasshem i Graz i Österrike, och hon fick uppmuntran och stöd att fortsätta måla från sin familj. I slutet av 1800-talet var Olga redan en känd konstnär som främst målade porträtt och bestämde sig för att studera vidare i Paris. Där träffade hon den då okände skulptören Carl Milles och de blev förälskade och gifte sig så småningom med varandra och flyttade till Sverige där de skapade Millesgården, sitt hem på Lidingö. Olga trivdes dock inte i Sverige och under sin tid här skapade hon nästan ingen konst själv.

När paret senare flyttade till USA tog hennes karriär fart igen, men trots att hon målat och tecknat hela sitt liv finns det få konstverk bevarade idag. Det sägs att hon var väldigt självkritisk och kanske var det så att hon förstörde många av sina egna konstverk. 

3. Greta Knutson-Tzara

Greta Knutson (senare Knutson-Tzara) föddes i Stockholm 1899 och är kanske en av Sveriges skarpaste konstnärer inom modernism, postkubism, abstraktion och surrealism. Ändå har hon fallit i glömska.

Greta studerade vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och flyttade i början av 1920-talet till Paris där hon kom att studera vid André Lhotes målarskola. Under denna vistelse träffade hon och gifte sig med den rumänske poeten Tristan Tzara. Med pengar från Knutsons arv byggde paret ett hus på Montmartre, ritat av arkitekten Adolf Loos. Huset kom under en period att bli en samlingspunkt för författare och konstnärer. I slutet av 1930-talet började dock äktenskapet knaka i fogarna och 1942 skilde sig Greta och Tristan.

Greta Knutson-Tzara var förutom konstnär även en produktiv skribent, bland annat som konstkritiker och författare av kortromaner och prosadikt. Hennes lyrik samlades dock inte i bokform förrän mot slutet av hennes liv.

Som bildkonstnär är Knutson-Tzara representerad på MoMA med ett lekfullt kollektivt så kallat cadavre exquis, en surrealistisk målning utförd tillsammans med Valentine Hugo, André Breton och Tristan Tzara. Hon finns även representerad med ett stilleben på Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum i Stockholm.

2. Ester Almqvist

Ester Almqvist var en av pionjärerna inom modern svensk konst. Trots detta har hon under flera decennier varit mer eller mindre bortglömd i den svenska konsthistorien. Hon växte upp som prästdotter och utbildade sig till konstnär i en bransch som under denna tid inte direkt älskade kvinnor och i början av sin yrkeskarriär hade kvinnor ännu inte fått rösträtt.

Ester Almqvist hade en medfödd ryggskada som begränsade hennes möjligheter att resa och hennes tidiga konst var nationalromantiska, lite dystra skildringar av vardagslivet på landet. Efter Esters moders död började hon resa i Europa tillsammans med andra kvinnliga konstnärer som Siri Dekert och Vera Nilsson och hennes målarstil förändrades totalt till ljusare och expressionistisk.

Trots att Ester Almqvist var relativt välkänd under sin tid föll hon i glömska under många år, och först 1998 kom den första biografin om henne skriven av konsthistorikern Birgit Rausing. 2018 startade en utställning i Malmö konsthall som hette ”Jag lever i två världar” där mer än 150 av hennes verk kunde beskådas.

1. Elsa Grünewald

Om Sigrid Hjertén verkade i Isaac Grünewalds skugga var det ingenting emot vad Isaacs egna lillasyster Elsa gjorde. Än idag går det inte ens att hitta en bild på denna begåvade, men outbildade kvinnliga konstnär som sorgligt nog spenderade större delen av sitt liv på mentalsjukhus där hon vårdades för schizofreni.

Elsa växte upp på Södermalm i Stockholm som det yngsta av 13 barn i den Grünewaldska familjen och drömde redan som barn om att bli konstnär. Tyvärr kom hela hennes liv att präglas av psykisk ohälsa och efter att ha åkt in och ut på Långbro sjukhus under 1930-talet togs hon slutligen in 1945 och blev sedan kvar där resten av sitt liv. Elsa genomgick en mängd behandlingar såsom elchocker, sömnkurer, insulinkoma och även en lobotomi 1949.

Under sin tid på Långbro tecknade Elsa flitigt och utvecklade en egen stil. Hennes färgglada och genomarbetade bilder ingår i ”outsiderkonst”, konst skapad av människor utan konstnärlig utbildning och inte sällan med psykiatrisk diagnos. Hon dog 1980 och idag finns många av hennes verk att beskåda på Mentalvårdsmuséet.

Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


© 2019 | Listor.se

Copy link
Powered by Social Snap